Vintern på G

Den första tecknen har varit här,

Följ den spännadne vägen fram http://alltkangronska.blogspot.com/
Maria Berg

Vår- trädgårdsblogg

Hej alla ni där ute, jag har börjat blogga på trädgårdsbloggen

http://mariaberg.tradgardsblogg.se/

 så denna sida blir lite vilande tills jag hinner med att ladda upp “Min bok” om alla min resor världen över, hoppas vi hörs. Njut av vårbilden och jag återkommer, Maria

Hurra för secondhand!

Jag var en tur till Falkenberg idag och passade på att köra in om Röda korset. Och kryss i taket, dom hade utförsäljning, inte något futtigt som 10 % elller så. Kankse ni tänker 1/2 priset eller kankse till och med 70%, men nej då alla käder kostade 5KR!!!Jag fyllde en papperskasse, betalde snällt 125 kr och kom hem med baddräkter till hela familjen(utom min man förstås), en balklänning, en tjock töja till  mig och mänger av kläder till mina barn, tröjor byxor, kjol och klänningar oj oj vad roligt det var! Stolt tänkte jag på vägen hem att jag dessutom bidra till en bättre miljö, genom att inte hela tiden köpa nytillverkar utan använda det som finns. Min 7- åriga dotter sade något tänkvärt härrom dagen. Att jag skulle inte köpa mer kläder till henne det  var inte bra för miljön! Hon har ju rätt men eftersom hon är ett barn och växer måste det införskaffas nya kläder efter hand- fast du är det både roligare och definitivt både billigare och miljövänligare med secondhand!Från en som har Emmaus som favorit affär! 

Alla hjärtans dag

En hälsning till er alla där ute, Maria

Blommor och bi

Vad börjar man berätta och hur börjar man?
Min dotter är inte så gammal ännu men innan man vet ordet av är hon där. Visst har hon varit med på toaletten när mamma byt “blöja” (binda) och man har förklarat att det är helt i sin ordning och att när man blir lika gammal som kusinen (15 år) kommer man att få blod i trosorna, mens och det innebär att man kan få barn.

Tänk nu om hon bara kommer ihåg att blod i trosorna innebär att hon är skall ha barn (att hon är gravid)?

För några år sedan vikarierade jag i en femteklass. De var fredag och jag frågade vad det ville göra. Vi kan väl läsa denna sidan så den tuffa killen i klassen och höll upp biologiboken, givetvis uppslagen på två nakna människor. Tills hans stora förvåning blev jag inte det minsta generad och sa – JA visst!
Vi började prata om att flickor får mens och då började flickorna i kalssrummet vända och vida på sig och titta på deras stolar där det satt så där inte var blod…
En tjej frågade om jag hade “en sån där” i plånboken. Javisst sa jag och drog upp en kondom! Halv klassen rusar fram och säger jag vill ha den, nej jag, jag….
Alla trängs runt killen som fick fatt i den. Själv står jag framme vi katedern och ler. Från den lilla samlingen längre bak i klassrummet här jag plötsligt; ÖRK….. den är ju kladdig!
Då kunde jag inte hålla mig för skratt längre och medan barnen fyller den med vatten försöker jag lugna mig. När den sedan vill springa ut i korridoren med kondomen blev jag tvungen att sätta stopp för det roliga, eleverna fick sluta för dagen. Fast en elev kunde inte låta bli att smyga in i klassrummet igen ta upp kondomen från papperskorgen och lägga den på katedern som en present till deras ordinära lärare, en försynt, gammal katolsk gumma på 63 år.

Efter incidenten i femteklassen trodde jag att jag varit med om det mesta vad gäller de området men så var inte fallet. Denna gång hade jag turen att få undervisa på en privat skola för flickor i Edinburgh i Skottland. Jag fick en fråga som gjorde att flickan fick upprepa den 3 gånge då jag trodde att det var jag som inte förstod engelskan så bra. Hon sade;
” If two girls go to bed with each other, do both of them get pregnant?”

Familjens projektledare

För några dagrar sedan vaknade jag till radion som hade en intervju men författaren Gunilla Bergensten hon har skrivit “Familjens projektledare säger upp sig”.
Den handlar om att det är kvinnan i familj som styr och ställer. Gunilla menade att det bara är inlärda mönster som man trampar vidare i. Som exempel tog hon upp att självklart kan mannen också inse att barnen växer och att det då behövs inköpas nya stövlar. Varför skall det vara kvinnan som kommer ihåg att ha med sig blommor när man går bort, att barn har packet med till kalas?
Hon ville att män och kvinnor skulle dela på ansvaret. En väninna till Gunilla hade bestämt med sin man att hon tog disken och han tvätten. Mannen hade sedan sagt “Älskling, bara du ställer fram tvättkorgen när den är full”.
Det hjälper ju inte, då måste kvinnan fortfarande hålla koll på tvätten!

Jag lyssnade igenkännande på intervjun, men började bli mer och mer irriterad. Intervjuaren frågade Gunilla; Kan det bero på att du inte kan släppa kontrollen?
- Nej, nej svarade Gunilla. Men i samma andetag berättade hon att om hennes man inte hunnit städa gjorde hon det i förbifarten.

Jag tänkte att hon är på god väg mot ett förhållande med delat ansvar MEN hon hade lång väg kvar!!! Det handlad mycket om att Gunilla måste vilja släppa kollen och låta mannen få en chans. Skärpning Gunilla och skyll inte på männen.
Fast lite kan man ju be dem också jobba på det.

Boken finns att köpa på nätet och jag återkommer när jag hunnit läsa den.

Tanzania- närgångna män

En av många människor jag träffade i Tanzania var Hamisy. Han arbetade för Silvicultural Central, TAFORI (Tanzanian Forest Research Institute) med bevarande biologi, insamla, torka och plantera frön från olika trädslag. Under mina tre veckor som jag jobbade med TAFORI, var det Hamisy, som av säkerhetsskäl, följde mig fram och åter till mitt arbete. Ibland gick vi tillsamman men vid några enstaka tillfällen fick jag åka på hans motorcykel. Hjälm eller skinnställ användes inte och vägarna ser bedrövliga ut, med förrädiska gropar och stora stenar. 

En morgon på väg till arbetet träffade vi en vän till Hamisy och han berättade att han skulle gifta sig. Vännen hade tänkt sig ett litet bröllop med en enkel ceremoni, i det protestantiska kapellet, för hans närmaste släktingar. Men han hälsade oss hjärtligt välkomna på bröllopsmiddagen. Hamisy och jag besökte vännen, några dagar före bröllopet. Den blivande bruden låg nerbäddad därför att hon hemsökts av influensa. Jag frågade om jag kunde göra något för henne. Hennes blivande man svarade att hon inte förstod engelska. Men jag kände att jag verkligen ville göra något för henne även om vi inte talade samma språk.Jag satte mig på sängkanten och tog hennes hand i min. Våra ögon mötes och hon log vänligt mot mig. Med låg stämma började jag sjunga svenska vaggvisor för henne. Leendet hon sände ut visade att hon uppskattade min gest. Jag upplevde det som att både Hamisy och hennes blivande man struntade i henne.

Tyvärr skulle mina farhågor vissa sig vara delvis sanna. Bröllopsdagen kom, och Hamisy och jag blev hämtade till bröllopsmiddagen i jeep, för inget annat kunde ta sig fram på vägarna. Brudgubben hälsade oss hjärtligt välkomna, medan den nyblivna hustrun höll sig i bakgrunden. Jag trodde att detta berodde på att hon fortfarande kände av sin influensa. Middagen började och hela tiden tittade den nygifte mannen på mig. Festen centrerades alltmer kring mig och de frågade bl.a. om det var något speciellt som hände i Sverige på bröllop. Detta resulterade i att jag fick visa dem vals, och givetvis skulle jag dansa med den nygifte mannen. Jag började känna mig illa till mods för att frun blev mer och mer åsidosatt.

Till sist tackade jag mannen och sade att jag skulle dra mig tillbaka, då höll han fast min hand och inför alla gästerna (ett 15-tal) bad han mig högt och tydligt att stanna lite till. Med allas blickar riktade på mig kunde jag inget annat göra än nicka och le.I slutet på kvällen höll mannen ett tacktal till alla gästerna. Han riktade blicken på mig, och talade om hur otroligt glad han var för alla vänner som kommit för att fira hans bröllop. Han höll talet på engelska, utan att översätta det till sin hustru (vilket ingen hade gjort innan under kvällen heller).

När middagen äntligen var slut och jag skulle gå, följde den nygifta mannen mig till dörren. Med blickar och beröring visade han tydligen att han kunde tänka sig att tillbringa bröllopsnatten med mig! Hade det varit min man, på vår bröllopsmiddagen som hade ägnat ens en bråkdel av tiden åt en annan kvinna, hade han inte varit gift många timmar.  Hela mitt inre var i uppror och istället för att trängas in i en jeep bad jag Hamisy följa mig hem till fots. Det var en bit att gå men det kändes bara skönt att få komma ut i friska luften och få skaka av sig alla hungriga blickar. För att försöka lugna ner mig ytterligare försökte jag förklara för Hamisy om hur obehagligt jag upplevt kvällen. Han verkade sympatiskt och sakta men säkert började jag känna mig lugn.

Hamisy frågade om jag ville följa med in till honom. Han kokte te och vi fortsatte att prata. Utan att jag lade någon större betydelse bakom det satt sig Hamisy bredvid mig i soffan. Plötsligt tog han tag om mina handleder och lutade sig fram för att kyssa mig. Jag ryggade tillbaka och förstod inte riktig vad som hände. Hamisy såg att jag blivit förskräckt och släppte taget om mina handleder. Jag flyttade över till en fåtölj. 
Hamisy tittade frågande på mig och sa,
- Varför följde du med hit, om du inte ville?

Bestört tittade jag på honom och insåg att han inte förstått ett ord av vad jag hade försökt förklara för honom hela vägen hem från bröllopsmiddagen. Vänligt med bestämt reste jag mig och bad han följa mig till mitt vandrarhem.Med besvikelse i blicken följde han mig snällt hem.    

Efter denna händelse var jag noga med att inte var allt för vänlig mot pojkar/män i Tanzania.Det finns två saker, enligt mina erfarenheter, som gör att män från Tanzania tror att en kvinna vill älska. För det första du är en ensam kvinna, på resande fot. Därför att kvinnor från Tanzania “står vid vedspisen och föder ungar”. Det andra om är att du är “vithyad/västerlänningar”, det går nämligen ryckte om att alla vita kvinnor är villiga. Man kan tänka sig att jag bara hade otur och att det bara var tillfälligheter som gjorde att jag hamnade i två sådana situationer samma dag, men efter ytterligare två incidenter under min resa var jag övertygad att det inte handlade om otur.

Miljöbov

Miljöbov är vi allihop, allihopa du med och jag med. Jag med och du med…Hur står det till med miljötänkandet hos dig? Du handlar väl ekologisk, kör med katalysator, sortera dina soppor och givetvis släpper du väl inte ut någon CO₂ (Koldioxid)?

Om vi börjar bakifrån, du hade inte varit en levande människa om du inte andades ut koldioxid. Självklart påverkar det miljön, det bidrar till den globala uppvärmningen. Fast behöver inte växterna CO₂ vid deras cellandning?
Det luriga i dagens läge är att det frigörs alldeles för mycket CO₂. Hade inte regnskogarna skövlats som hade mer CO₂ varit bundet i träden, hade vi inte eldast så mycket som vi gör hade inte CO₂ kommit upp i luften.
I luften lägger den sig som en filt runt jorden och släpper inte ut värmen från solen. In kommer solljuset för då är det långvågor som omvandlas till långvågigt och då kommer det inte ut genom den finmaskiga filten. Global uppvärmning kan vi återkomma till.

Källsortering, funkar det?

Återvinning av glas, papper och delvis konserver brukar fungera någorlunda men… i väldigt många kommuner slänger allt på tippen där det eldas upp. Jag har till och med fått höra att vi importerar sopor för att bränna….Ibland är det sopptippen som är den som bistår staden med värme och detta gör den genom förbränning. Det positiva är att vi får värme därifrån istället från kärnkraftverk och i deras förbränningsugnar kommer man upp i så hög temperatur att det som eldas förbränns ordentligt och blir bara vatten, koldioxid och lit,e lite rester.

Bränner du soppar hemma kan det hända att temperaturen inte blir tillräckligt hög och då blir förbränningen inte fullständig utan det blir rester som inte är så bra.

Katalysator på bilen, ja självklart har jag betalt för det! Fast i det stora hela hur bra är det? Fick information (i och för sig i andra hand) från fackfolk från Chalmers som berättade att den rening som hela Sveriges bilpark hjälper till med på en dag, släpps ut från ett flygplan då det flyger över våra huvud. Tål att tänka på.

Handla ekologiskt odlat. Har du på den senaste tiden titta efter vad det kostar i affären? Jag har nämligen upptäckt att den inte är SÅ himla dyrt längre. Fast är den bättre? Hur är det med transporten till affären? Jämför med varans vikt i kg / på varje mil den blir transporterad.

Om man gör denna jämförelse är det miljövänligare att köpa fisk från Japan transporterad i en jättebåt än det är att fiska i Norge och köra den med lastbil till södra Sverige.

Det finns alltid två sidor av ett mynt.

Det viktigaste är att få/skaffa sig den information du behöver för att kunna ta ställning!

/Maria som tänker på miljön

Vårtecken

I full blom står dessa vackra vårbrudar!

Jag är lycklig!

Lycka måste vara att få göra det man vill,
att känna sig älskad,
att få känna sig behövd.

Jag har en helt underbar man, min älskade Henrik.
Han finns där när jag behöver honom, han gör att jag känner mig både älskad och behövd. Han låter mig få göra det jag vill, även om jag inte alltid vet vad jag vill.

Att snödropparna blommar och vittnar om att våren är på väg, att min tre helt fantasiska tjejer mår bra späder på denna lycka. Det känns skönt att vara lite lycklig så här, bara rätt upp och ner. Jag känner att jag vill berätta det för hela världen.

Önskar er alla där ute all lycka ni kan få!